Om studieteknik

Varning för långt inlägg!

Eftersom jag har fått ett par frågor om min studieteknik tänkte jag försöka sammanfatta lite hur den har sett ut hittills. Just studieteknik är ju lite svårt att generalisera, för vad som fungerar och är genomförbart kommer ju att variera enormt mellan olika personer, så ni får ha i åtanke att det här är det som har fungerat för mig. Värt att nämna är också att jag ju inte alls visste hur en pluggar när jag började, så allt nedan är sådant jag kommit fram till via trial and error. Ha i åtanke att de här tipsen kanske är bäst lämpade för preklin, eftersom klin innebär en annan sorts lärande.

Strukturen runt omkring

För mig och många andra med ADHD (eller andra npf) är det väldigt svårt att upprätthålla en struktur "internt". Dålig tidsuppfattning och bristande exekutiva funktioner gör att det är väldigt lätt att till exempel glömma att äta, gå och lägga sig för sent, eller skjuta upp allt plugg till sista minuten. Lösningen för mig har varit att skapa den strukturen externt genom rutiner. Ju färre beslut jag måste fatta, desto större är chansen att något faktiskt blir gjort. Att kunna alla inlärningsknep i hela världen hjälper ju inte om du aldrig faktiskt sätter dig ner och  pluggar. Målet är att göra tröskeln så låg som bara möjligt.

• Fasta tider för sömn. Jag har ett alarm i telefonen som ringer som en påminnelse om att det är dags att förbereda sig för att gå och lägga sig.

• En bestämd rutin för när och var du pluggar. Jag insåg snabbt att jag inte fick något gjort hemma, så jag valde helt enkelt att behandla mina studier som vilket heltidsjobb som helst och vara på campus 9-17. Beroende på när jag har föreläsningar går jag alltså och sätter mig i universitetsbiblioteket för att plugga innan och/eller efteråt. Genom att göra det kan jag dessutom hålla helgerna pluggfria när det inte var tentaperiod. Om det är svårt att fokusera med andra människor runt omkring finns ofta resursrum eller liknande som en kan få tillgång till om en har en funktionsnedsättning, eller grupprum att boka.

• En kalender. I pappersform eller i datorn/telefonen beroende på vad du föredrar. Jag tycker om att ha en traditionell papperskalender. I den ritar jag in mitt schema, egen pluggtid, skriver in bokade möten etc. Med olika färger och "blockschema" (tänk som i grundskolan, med en ruta för varje lektion) blir det lättare att få en överblick över ens tid.

• Goda förutsättningar under själva pluggandet. Jag har haft väldigt mycket nytta av pomodorometoden. Enkelt förklarat är det ett system där du arbetar intensivt i 25 minuter, tar 5 minuter rast, arbetar i 25 min etc etc, med en lite längre rast efter fyra arbetspass. Det gör det mycket lättare att faktiskt hålla fokus när en arbetar. För att hålla reda på det har jag använt en gratisapp som heter Focus Keeper. Jag brukar också ha svårt att skärma av omvärlden när jag pluggar, så jag använder också en app med vitt brus som heter SimplyNoise. Focus Keeper har ett tickande klockljud som går att stänga av, men i kombination med det vita bruset tycker i alla fall jag att tickandet hjälper en att hålla fokus.

Ett extratips för alla som är närsynta och använder glasögon: Testa att ta av er glasögonen när ni pluggar eller skriver tentor! Jag finner det mycket lättare att stänga ute omvärlden om den är suddig.


Inlärning

Min faktiska studieteknik har varierat ganska mycket under mina snart tre år på läkarprogrammet, jag har testat att anteckna på utskrivna powerpoints, på surfplatta, på papper osv osv. Med tiden har jag dock utarbetat metoder som fungerar för mig:

• Jag går generellt på alla föreläsningar; för även om jag zonar ut så ger det mig ändå en bättre uppfattning om vad det är jag behöver lära mig och på vilken nivå. Även om jag inte lär mig allt föreläsaren säger på en gång kan jag ända skapa en överblick och en struktur att stoppa in kunskaperna i när jag väl får dem.

• Jag antecknar på papper, med fokus på rubriker och kategorier, och lämnar utrymme kvar på pappret. När jag sedan efter föreläsningen sitter och pluggar själv använder jag en annan (gärna färgglad) penna och skriver till sådant jag inte hann anteckna, sådant jag minns att föreläsaren sade, eller sådant jag läser i kurslitteraturen för att fylla i luckor. På så sätt går jag igenom mina anteckningar på ett mer aktivt vis än att bara läsa igenom dem, jag slipper stressa över att få med allt under föreläsningen, och det blir ett bra stegvis lärande: först överblick och struktur, och sedan detaljer. Det innebär att jag faktiskt tvingar mig själv att träna på att plocka fram föreläsningen ur minnet. Det fungerar såklart bäst om en går igenom anteckningarna ganska snart efter föreläsningen;  helst samma dag.

• Jag använder också olika studieteknik för olika ämnen. Anatomi är för mig mer visuellt, så där valde jag att rita strukturerna jag skulle lära mig, färgkodat med olika färger för olika muskler etc. För tex biokemiska reaktioner ritade jag så gott jag kunde, rättade med facit, ritade igen efter en stund, osv tills det satt. 

• Hitta en pluggkompis. Går inte det, så hitta något villigt offer. Förklara det du ska lära dig för personen. Då tvingar du dig själv att strukturera din kunskap, och märker ganska snabbt var det finns luckor. 

• Använd tekniken till din fördel! Finns massor med flashcards och liknande online.

Tentaplugg

I den bästa av världar ska ju all faktisk inlärning vara färdig här, men ofta blir det ju inte riktigt så.

• I början av instuderingstiden brukar jag titta igenom mina gamla anteckningar lite kort. Dels för att påminna mig om innehållet, och dels för att få överblicken och strukturen. Ofta går det att se rätt tydligt vilka delar som är viktiga baserat på hur mycket en har antecknat. 

• Gör gamla tentor! Strukturerat. Jag brukar börja min tentapluggsperiod med att titta på en relativt ny tenta (förutsatt att det finns några stycken), men spara de allra senaste. Sedan svarar jag på alla frågor så gott jag kan, utan krav på att det ska gå bra, och rättar med facit. Då kan jag direkt se vilka delar jag inte kan ordentligt, och skriver ner de i en punktlista. Efter det går jag igenom det jag inte kunde, skriver egna sammanfattningar tex. Gör samma sak med nästa tenta, och repeterar då om de saker jag skrev ned från den första tentan. Osv. 

• Jag brukar spara den/de två senaste tentan/orna till dagen innan, så att jag kan göra dem för att få ett hum om hur det kommer att gå.

Jag är imponerad om ni har orkat läsa er hela vägen ner hit! Det finns som sagt lika många olika studietekniker som det finns studenter, men det här är sådant som jag har använt mig av. Om ni har några frågor kring någon punkt är det bara att lämna en kommentar! 

/My